att bli stor?
Det känns som att det var igår jag kollade ut genom fönstret och såg snön lägga sig mjuk och kall på marken och jag kunde höra hur mamma sjöng till jul musiken på stereon och sammtidigt går runt och pynta in för julen. Då när jag satt där och kollade ut genom fönstret och såg snön, hörde mamma sjunga till jul musiken och känna den där härliga jul doften som fyller husen till jul, då spreds en sådan juvlig lycka i hela min kropp, den där längtan och hoppet man bara kan ha som barn, den där pirriga känslan som försvinner när man blir större. Det känns som det var i går jag kände den, men ändå som att det var tusen år sedan.
Jag fyller snart arton år och kommer då vara myndig. Men är man verkligen stor nog att ta sina egna val då? Om jag själv skulle få välja mellan att bli vuxen och att få vara barn, då skulle jag vilja vara barn en gång till. en gång till så man bara kan njuta.
Det är skrämande att bli stor.
